Vad gäller mer allmänna produktivitetsbefrämjande tekniker brukar jag ibland läsa Howard S. Becker, hans Writing for social scientists: How to start and finish your thesis, book, or article och Tricks of the trade: How to think about your research while you’re doing it behandlar bland annat skrivprocessen och forskningshantverket; de står placerade i den där hyllmetern referensböcker som jag har till vänster om datorskärmen på skrivbordet, inom armlängds räckhåll från tangentbordet (tillsammans med The Chicago Manual of Style, Roget’s thesaurus, Jasanoff et al eds, Krige & Pestre eds, Paul Arden, Svenska skrivregler med flera).

Speciellt Writing for social scientists rekommenderas och trots titeln skulle det inte förvåna mig om delar av den är användbar för andra än humanister och samhällsvetare.

Kolla förresten dessa råd om hur man är en bra forskarstudent. Jag gjorde inte precis så… men jag tror att det kan vara bra att grunna på sånt i början av doktorandtiden istället för i slutet, som jag gjorde.

Hur som helst kan jag väl bara konstatera att jag känner igen mig i det där, och jag lyckades ju ta mig fram till doktorsexamen till slut. Tyvärr tror jag att det hela illustrerar en av forskarlivets nackdelar: den konstanta jakten på motivation inför uppgifter som ofta är mycket oinspirerande, eller så svåra att man inte orkar uppbåda tillräcklig entusiasm. Men så finns det ju de där stunderna då man känner insikt, glädje och förundran, och så är det plötsligt värt alltihop igen, och man gör hela veckans produktiva arbete på ett par dagar.

Förresten, varför sitter jag och kommenterar här på din blogg när jag också har en deadline?