The physics arXiv blog uppmärksammar en artikel som lades ut på arXiv förra veckan. Som man skriver på bloggen:
If you want to model how infectious diseases spread, you need a decent simulator to see how the various coping strategies pan out. Your simulation needs to take into account the population, its age and gender distribution, where people live and how far they travel from home to work and which people share homes.
But making this data realistic would be hard. After all, would anybody willingly agree to have their real data entered into such a simulation?
Actually yes. Swedes. All nine million of them.
Skribenten tycks smått förfärad/förbryllad över att vi i Sverige inte tycks bry oss nämnvärt om att våra personuppgifter är så lätta att sammanställa, och samtidigt att all data bara är ”minimally anonymized”. I den avslutande meningen antyds att detta beror på att vi i Sverige har dålig kunskap om den statistik som samlas om oss, och hur den hanteras.
Må så vara. Men jag vill lägga till två andra möjliga orsaker: 1) Sverige är allt sedan samhällsingenjörskonstens dagar (och kanske också innan dess, det vore intressant att läsa något om varför just detta fann så bra grogrund i just Sverige) präglat av det rationella. Och vill vi upptäcka allsköns samband och mönster i samhället som kan hjälpa oss att bygga ett ännu bättre samhälle (som att exempelvis simulera hur infektioner sprider sig), så är det onekligen rationellt att ha sammankopplade register över kön, ålder, sjukdomar, och så vidare; 2) Till viss del är vi ett folk som hyser stort förtroende för staten, som ju på ett eller annat sätt ligger bakom dessa register. Det är klart att staten också kan göra fel ibland, men misstag kan väl vi alla göra någon gång, och görs det något ohederligt med vilje så handlar det nog mest om ett enstaka rötägg, oberoende av den struktur detta rötägg dagligen verkar i.
Kort sagt, kan det vara så att många av oss vet om allt detta som snubben på physics arXiv blog förfasar sig över, men inte bryr oss, just på grund av 1) och 2)? Detta är säkerligen inte hela sanningen, man kan ju exempelvis ta upp FRA-motståndet om man vill försöka sig på att falsifiera mina påståenden. Samtidigt kan man peka på USA, vars invånare i mångt och mycket tycks se staten inte lika mycket som en vän som en klåfingrig fiende, och instiftandet av ”patriot act” och andra integritetskränkande lagar. Självfallet finns det andra faktorer som kan ligga bakom hur folk i ett land ställer sig till integritetsfrågor; vad gäller FRA-motståndet så tror jag att detta är en förhållandevis ny tendens som går att härleda till den yngre generationen svenskar, och vad gäller USA får man ta ett nästan kollektivt tillstånd av rädsla efter 11/9-attentaten med i beräkningarna. Plus säkert mycket annat.
Angående 1 så har jag någonstans läst en ganska så intressant redogörelse om detta. Det kan ha varit Henrik Berggrens och Lars Trädgårdhs Är svensken människa?, men jag är inte alls säker.
Och angående 2 så presenteras ett intressant forskningsprojekt på ekonomhistorikernas möte.
”Isabelle Dussauge, KTH och Julia Peralta, Örebros universitet: Att styra medborgaren
Vår avsikt är att presentera projektet ”Controlling the Citizens” [Medborgarkontroll], som är en delstudie inom projektet ”Precursors of the IT Nation: computer use and control in Swedish society, 1955-1985″.Huvudsyftet med projektet ”Medborgarkontroll”, är att belysa konstruktionen och implementeringen av datasystem avsedda för produktionen, sparandet och behandlingen av individdata inom den svenska offentliga sektorn under åren 1955-1985.”
Tyvärr har jag inte hittat några publikationer som är tillgängliga.